68 Inte en vacker bild
- Publicerad 16 Maj 2020 16 Maj 2020
Utfärden till Eyubmoskén och begravningsplatsen på söndagen (16.5.1920) slutade för Käthes del med att hon kände sig febrig och gick och lade sig så fort familjen återvänt till hotellet. Det är första gången under resan som hon skriver att hon själv är så sjuk att hon är sängliggande, alla andra (möjligen förutom Alexandra Ohsoling alias Tantong, som i den här berättelsen förblir stum) har det drabbat i tur och ordning med varierande styrka.
Allra värst har det drabbat Mary. Det skymtar fram i anteckningarna och det bekräftas också med förskräcklig tydlighet av den enda bild som tycks ha bevarats (kanske den enda som tagits) av familjen under flyktresan. Den ser ut så här:
Add a comment67 Man, får stoppa trafiken
- Publicerad 15 Maj 2020 15 Maj 2020
Käthe Luthers dagbok:
På söndag [16.5.1920] prick klockan tre var herr von C igen på plats för att visa skrytbyggen. Det är Kröningsmoskén, där sultanerna tog emot Mohammeds svärd vid kröningen *).
Från Galatabron åkte vi alla genom hela Gyllene Hornet. Resan tog nästan en timme, eftersom vi var femte minut stannade vid den högra eller den vänstra stranden för att ta upp människor eller låta någon stiga ur. Under båtfärden överraskades vi av en kraftig regnskur.
När vi slutligen lade an vid Eyüb var vädret igen vackert. Vi kom till en gammal vacker äkta turkisk liten by med hus inflätade i blommor och grönska, åsneförare och fiskförsäljare och snart kom vi till moskéns port.
Add a comment66 Mera moskéer
- Publicerad 14 Maj 2020 14 Maj 2020
Käthe Luthers dagbok:
På lördagen [den 15 maj 1920*] tog Mary och jag tillsammans med herr von Crauer en promenad genom den så kallade basaren. Det var svårt att ta ögonen från alla härligheter. Basaren är en försäljningshall i en jättestor byggnad med 70 olika passager.
Inuti är det ganska dunkelt. Snett ovanifrån faller solens strålar in och belyser effektfullt valven som är smyckade med gammal mosaik på och vimmlet där under.
Add a comment65 Youghurt tut gut
- Publicerad 13 Maj 2020 13 Maj 2020
Fredagen 14 maj 1920, Käthe Luthers dagbok rakt upp och ned:
Vi vandrade i dag i härligt solsken igenom den stora gamla parken precis vid palatset, den är så enastående vacker. Hela parken andas lugn och förnämlighet. Jag gick ensam upp dit upp där man har utsikt över Bosporen, Prinsöarna och Gyllene Hornet och jag kunde naturligtvis inte se mig mätt på hela härligheten.
Add a comment64 Låtom oss alltså vara ryssar
- Publicerad 12 Maj 2020 12 Maj 2020
Ju mera jag lär känna Konstantinopel, desto mera tycker jag om staden, skriver Käthe Luther i sin dagbok när hon varit i Konstantinopel i fyra dagar. Förfallet är så måleriskt, blommorna och grönskan så prunkande (det är ju trots allt finaste vår).
Mary blir förargad då hon tycker att turkarna prackar på henne varor och tjänster hon inte vill ha, Erich fattar snabbt att det har sina fördelar att växla sin valuta på gathörnet istället för på den statliga banken. Käthe är nyfiken på exotiken.
Add a comment63 Niopersonersrummet
- Publicerad 11 Maj 2020 11 Maj 2020
Hotel Osmanli har inte mycket av ottomanernas glans trots namnet. Familjen Luther inrättar sig så gott det går. I efterskott är det med ledning av berättelsen och Marys teckning lite svårt att se hur man faktiskt fick in allt. Marys beskrivning och bild:
Add a comment62 Inom fyra väggar
- Publicerad 10 Maj 2020 10 Maj 2020
Tisdagen den 11 maj. Konstantinopel. Jag har dragit mig tillbaka vårt hotells dystert belysta matsal för att skriva litet. I vårt rum där vi är nio personer med fyra sängar håller man redan på att gå och sova.
Add a comment
De viktigaste källorna
|
