Fälttåget

rinner ut i hamnen

I London beslöt regeringen i september 1919 att det får vara slut med den brittiska hjälpen till den vita generalen Anton Denikin, och gav klara order åt försvarsminister Winston Churchill att berätta detta för Denikin.
Den 11-13 december 1919 hölls ett toppmöte för de allierade i London som bekräftade linjen. Man skulle bara ha en cordon sanitaire kring Ryssland, en rad buffertstater.


Men general H C Holman i Novorossisk och Churchill besluter istället att man gör sitt yttersta för att stöda Denikin ända till och med den 31 mars 1920 som var regeringens gränsdatum. Den brittiska missionen växer till sin största styrka överhuvudtaget, över 2000 man, i februari 1920 ( Lauri Kopisto  2011, sida 162). Vapen fortsätter att anlända till Novorossijsk.
Men britterna kan inte förse de vita med stridsmoral och de röda avancerar dag för dag. De vita styrkorna på Krim isoleras från de i Kaukasus, och det blir klart att man måste evakuera Novorossijsk på något sätt. Denikin och Churchill tänker sig att den vita armén retirerar till Krim. Den vita arméns officerares familjer och utländska civila som bedömdes vara i utsatt läge kunde registrera sig som flyktingar. Enligt brittiska källor, citerade av Lauri Kopisto, fick britterna faktiskt alla 50 000 flyktingar de registrerat i Novorossijsk utskeppade fram till den 22 mars 1920.
Men det betydde inte att alla civila klarade sig. Tvärtom så dog upp till tusen personer per dag i stan av sjukdomar, svält och köld under februari och mars 1920. Antalet flyktingar i Novorossijsk med omgivningar kan ha varit upp till en halv miljon, och då hade inte alls alla som flydde norrifrån kommit ens så långt.
De sista militära evakueringsskeppen lämnade Novorossijsk den 26 mars 1920 .
Brittiskt militärmateriel som inte hunnit tas i bruk skyfflades helt sonika ner i hamnbassängen. En del av flygplanen som anlänt nedpackade i trälådor kördes först till småsmulor med tanks. Sedan lät man också pansarvagnarna rulla över kajkanten.
Förlusterna av ryska liv under hela inbördeskriget kan ha räknats i miljoner. Officiellt var det bara ett par brittiska militärer som fick sätta livet till under hela kampanjen, men enligt historikern Lauri Kopisto som sett sig om på en gravgård i Istanbul kan de ändå räknads i tiotal. Där hittas 41 soldater från the Military Mission, 13 från RAF (flygvapnet) och 18 från Royal Navy under tiden 1918-1920.
Bland de civila som kom ut med livet i behåll fanns min farfar och hans familj, som den här bloggen skall handla om. De åkte den 19 mars. Men deras prövningar hade bara börjat.

Erich Luthers bild från 1914, då den tyska kryssaren Breslau beskjutit Novorossijsks hamn, sänkt minst ett fartyg och också skadat hamnkonstruktioner.  Det hettade till i hamnen också 1918 då den ryska svartahavsflottan sänktes där av sina egna, och den fylldes av vrak också 1920 då de röda erövrade staden.