Onsdagen den 26 maj 1920 vaknar Käthe och resten av familjen Luther ombord på S/S Umbria som ligger i hamn i Brindisi, Italien. En del av passagerarna skall stiga av på morgonen, och man förstår på Käthes dagbok att det gått livligt till ombord på natten.

Omkring halv sex stegs det upp. Sedan satte de igen gång med att pudra, kamma och sminka sig. Klockan åtta försvann alla.

Vi fem ([örmodligen flickorna Ursula och Tyra samt Erich, Käthe och fru Mühlenthal som alltså övervunnit visumproblemet och ändå är med på båten] företog oss en liten promenad i staden, som förvisso verkar vara en karaktäristisk italiensk stad. Ödslig, smutsig och ihopträngd, men idyllisk med blommor i fönstren och minnen från gamla tider.

Erich för sin del läser graffitin: Evive Lenin! Och Eviva la revolutione! Inte upplyftande för den som just med nöd och näppe klarat livhanken på flykt undan sagda revolution. Så Erich finner inte några förmildrande omständigheter i stadens yttre – ”rätt ointressant”, tycker han.

Numera är det svårt att hitta "smutsiga och trånga" gator i Brindisis hamnkvarter. Men kanske det var i någon sådan gränd som farfar för hundra år sedan läste hyllningarna till Lenin? (från Google street view)

Men snart bär det av vidare. Ut igen på det vackra Adriatiska havet, norrut, mot Venedig. Mary och nu också Käthe är utmattade av malaria, Erich håller sig ute i friska luften så mycket som möjligt på fördäcket.

Fartygets passagerarutrymmen är indelade i klasser och inte ens ”distingerade” tredjeklasspassagerare kan beblanda sig med förstaklasspassagerarna på de övre däcken. Men Erich råkar se en bekant där uppe – en herr B. som flera månader tidigare i Novorossijsk lovat ordna transporten för åtta kistor husgeråd som Erich vill skicka till Finland.

Nu lyckas de växla några meningar och herr B försäkrar Erich att det lutherska bohaget som planerat åkt med fartyget Blåmyra från Novorossijsk och redan är framme i Helsingfors.

En mycket lugnande och glädjande nyhet, känner Erich.

B lovade transportera varorna gratis, eftersom han lyckats så väl med att i Novorossijsk sälja den last Blåmyra hade med sig och fartyget fått en lukrativ last på återresan. Och visst gick det så, visade det sig senare, också om B:s affärsidé  inte var alltigenom lika schysst.

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .