Konstantinopels butiker och marknader svämmar över av läckerheter, färska frukter och grönsaker, speciellt nu när det blivit ramadan, fastän öppethållningstiderna verkar lite besvärliga. Erich Luthers familj har prövat på och funnit mycket gott, och det har inte ens varit oöverkomligt dyrt eftersom valutakursen vid gathörnen förefaller ha utvecklat sig gynnsamt.

Men de flyr trots allt undan ett krig och en revolution som tagit deras hem. Och de är tyskar. Så de har försett sig med matsäck för resan. När de kommer till Konstantinopel tycks de ha ett försvarligt lager köttkonserver bland de 27 eller 28 kollina. Det har de fått eller köpt (ingen uppgift) av de brittiska militärerna i Novorossijsk och på Lemnos.

Moder Mary berättar hur de ordnat matlagningen på hotellet:

Under sängarna, bredvid övriga nödvändiga saker fanns det plats för kartonger, galettkistor och köttkistan från Lemnos. Kort sagt för allt vi behövde.

Det fanns inget bord och ingen tvättställning. Då vi ville koka mat ställde vi det lilla emaljerade tvättfatet på en stol. In i tvättfaten satte vi det lilla spritköket och på det en liten röd kastrull eller den minsta av våra stekpannor från Novorossijsk.

Sålunda kokade vi våra potatisar och stekte vårt kött. Vi måste dock snart sluta med att steka fläsk. Svinet är ju inte enbart för judarna, utan även för turkarna ett orent djur. Vår värdinna, eller egentligen den person som skulle sköta städningen, var judinna.

Fastän hennes franska var levantisk och inte alltid lätt att förstå, så var det ändå en sak som absolut inte gick att missförstå, nämligen att vi nu måste välja mellan vår köttkista, eller åtminstone vår stekpanna, och Osmanlis gästfrihet.

Naturligtvis kunde vår köttkista, som stilla och försynt låg på sin plats under sängen, klara av den ytliga beröringen av borsten, som var tillräcklig för att tillfredsställa vår städfés behov av renlighet.

Vår stekpanna var däremot i funktion mindre diskret, den förrådde genom underbara dofter i huset, vad som försiggick hos gojims.

Vi stekte inte mera fläsk på Osmanli. Fru Trunov [hustru till den sista direktören för cementfabriken i Novorossijsk, också hela den familjen var på flykt] kom dagen före vår avresa och hämtade fläskkistan och två galettkistor.

Tantong hade kämpat som ett lejon, då jag meddelade att jag tänkte kasta den överbord eller skänka bort den. Då vi senare under vår resa färdades genom det hungrande Tyskland och Österrike, och längtade efter bröd och fläsk, fick jag naturligtvis höra hur härligt det skulle varit om vi ännu haft galettkistorna och fläskstyckena.

 

[Översättning Birgitta Geust]

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .