Ju mera jag lär känna Konstantinopel, desto mera tycker jag om staden, skriver Käthe Luther i sin dagbok när hon varit i Konstantinopel i fyra dagar. Förfallet är så måleriskt, blommorna och grönskan så prunkande (det är ju trots allt finaste vår). 

Mary blir förargad då hon tycker att turkarna prackar på henne varor och tjänster hon inte vill ha, Erich fattar snabbt att det har sina fördelar att växla sin valuta på gathörnet istället för på den statliga banken. Käthe är nyfiken på exotiken.

Torsdagen den 13 maj 1920 (Kristi himmelsfärdsdag, men det märks inte i Konstantinopel) går hon i moské – själva Hagia Sophia.

Genast vid ingången frågade man oss om vi är ryssar. Det sa vi alla ja till, och blev högst tjänstvilligt insläppta (ryssar får överallt här det bästa bemötandet). 

Svårt att säga vad som var det allra finaste. Bygget är överväldigande stort, man får svindel då man tittar upp. Alla måste ta av sig sina skor innan vi gick in på moskéns heltäckande matta. 

Jag kände igen de fint mejslade pelarhuvudena i marmor som vi en gång tecknade för Lindgren.  

Den stora brunnen utanför har ett underbart gitterverk. 

Vi gick vidare längs en allé där det växte tätt med kastanjer, tills vi kom framför sultanens port. Där fick naturligtvis ingen gå in. Vi stod andäktigt på avstånd och såg på den gamla vackra trädgården. 

Man har överallt intrycket att turkarna älskar allt gammalt och behandlar det med pietet, liksom de älskar och skonar allt som växer och är grönt. 

Den där sista meningen är ett eko av Käthes och hennes tre systrars inställning livet igenom. Hennes syster Martha blev trädgårdskonsulent och både hon och systern Bärbi var sedan början av 1900-talet aktiva antroposofer. 

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .