Måndagen den 10 maj 1920 vaknar familjen Luther efter sin första natt i land på över sju veckor. Vaknar – men inte alla på samma ställe. Erich, Käthe och flickorna Ursula och Tyra vaknar i hotellrummet de hittat sent föregående kväll. Mary, Tantong och de tre små pojkarna Alf, Fred och Edmund vaknar i en brittisk flottbas lagerhall i Konstantinopels hamn.
Meningen är att de skall ta en bil till hotellet på morgonen. Det finns bara ett litet aber. Mary kan inte hotellets adress.

Det blir högst akut att ta reda på det. De brittiska vakterna som på söndag kväll körde bort turkar från flottbasen med piska och sparkar låter förstå att det nu är slut med flottbasens gästfrihet. Tanterna, de tre barnen och de 27 eller 28 kollina skall ut, bums. Trots Marys protester – hon vill vänta tills Erich återvänder till hamnen – låter engelsmännen lasta Mary, Tantong, barnen och bohaget i en av de skåpbilar som staden annars använder för att samla in herrelösa hundar.
Hotellets namn är turkiskt och krångligt och adressen obekant. Men Mary vet ju att Erich skall till den danska legationen för att få de pengar som hans bror Alexander skickat från Helsingfors som respengar.
Det är Danmark som företräder Finland konsulärt i Turkiet.
Den turkiska chauffören vet inte var det danska konsulatet ligger.

Irrfärden började. Backe upp och backe ner, på gator som var så trånga och branta att jag inte hade kunnat drömma om att man kan köra där med bil. På vägen stannade vi ideligen för att fråga om vägen, som ingen riktigt tycktes kunna.
Vi åkte från den ena ambassaden till den andra, genom eleganta gator där folk tämligen förbluffat tittade efter oss. Åter smala gränder, rankor av blåregn, en hel vår av okända blomster och halvt förfallna murar, gamla turkar i turban, modernare i fez, kvinnor, barn, smuts och underbar skönhet i en förvirrande förtrollande blandning.
Och allt, hela mitt första intryck av den underbara beslöjade asiaten Konstantinopel hade engelsmannen så fördärvat för mig att jag svor honom oförsonligt hat.
Vid varje stöt – och det kom otaliga stötar på kullerstensgatorna – råkade hela lasset i rörelse: barn, lådor, koffertar i oroväckande kalejdoskopisk rörelse under mina oroliga moderliga blickar.
Risken att inte mera hitta Erich växte, liksom faran för min portmonnä, för sällskapet där framme på förarbänken växte, jag tror att det till slut var fyra stycken som erbjöd sig att visa oss vägen och som så åkte med oss genom Pera och Stambul.
Äntligen den danska flaggan i en liten gränd. En guldbeströdd portier vid dörren mönstrar oss nyfiket och inte direkt välvilligt. Jag förklarar på franska att jag vill tala med den danska ambassadören, lämnar min eskort nere vid bilen att fortsätta begapas av portieren och gatupubliken.
Jag beträder mottagningsrummen som är fyllda av gobelänger och oljemålningar, starkt medveten om mina söndriga handskar och smutsiga händer. När jag presenterat mig och mitt ärende svarar en elegant ung man mycket korrekt att herr Luther visst har varit där.
– Jo, herr Luther är här, svarar en välbekant och i detta ögonblick lite förlägen stämma. I min upprördhet hade jag inte alls noterat och känt igen Erich som stod framför mig.

Det reder alltså upp sig. Erich har fått pengarna – 300 pund sterling – och nu kan hela sällskapet ta sig till hotellet. Denna gång kallar Erich det för tredje klass.

Men Mary tycker ändå på vägen dit att hon för första gången under resan njuter lite.

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .