Så att inte den bistra flyktingsverkligheten glöms bort, ett utdrag ur Käthe Luthers dagbok kring den 14 april 1920:

Om kvällarna är det så hett och unket i lastrummet och då man vaknar på natten har man ofta känslan att man kvävs. Man hör hela tiden någon hosta, barn eller vuxen.

Nära oss ligger en stackars blek och säkert lungsjuk kvinna. Hon har allt högre temperatur och är fruktansvärt blek och svag. Hon är hetshungrig efter god mat, men det som bjuds här kan hon inte ta i sin mun. Hennes pojke är också en eländig varelse, hostar så att han alltid gråter av smärtan i bröstet.

 Överhuvudtaget är det ett fruktansvärt elände omkring en och det växer dag för dag. Överallt här bland oss och också uppe ligger det mässlingssjuka barn och vuxna, och det finns ingen plats dit de kan föras för vård. Här ligger en ung människa med mässling i en hängmatta nära, och varje gång då han har något behov måste han i 40 graders feber ta sig ända bort till fartygets andra ända. 

Alldeles i närheten ligger en rödakorssyster också i 40 graders feber, kanske också mässling. Hon är också hysterisk och ropar tidvis högt. Den tjocka lilla pojken bredvid mig har också mässling och mamman är glad att hon har honom här hos sig.

/…./ Erich har mycket att göra och allt oftare vänder sig människor till honom med de mest olika önskningar. Han gör vad han kan för att förbättra det allmänna läget. Men det är ingen tacksam uppgift. Många skriker och klagar istället för att tacka, och få är villiga att hjälpa honom. Ungdomarna som Erich bett hjälpa till anser att man är dum om man jobbar för andra.

Erich Luther hade ju vid påsk utnämnts till ”sanitetsinspektor” och hustrun Mary medger i sina minnen att hon inte heller var helt övertygad om att det var klokt att ta sig an sådana arbetsuppgifter. De var ju inte bara slitsamma utan kunde också vara rent livsfarliga (tänk smittsamma obotliga sjukdomar – coronavirus):

Han hade förutom det tunga och inte njutningsfulla arbetet med avlusning också tagit ansvar för isoleringen och för transporten av infektionssjuka. Långa tider förekom det dagligen fall av fläcktyfus och andra smittsamma sjukdomar, för att inte tala om de många mässlingsfallen.

De flesta insjuknade måste Erich själv, ofta med hjälp av den engelska läkaren, bära nerför fartygets landgång till sjukhusbåten. Det hände också att han själv följde den sjuka ända till land. Jag var i början emot denna verksamhet som var så farlig för honom.

Men jag måste erkänna att hans princip var riktig: Vi kan förbättra vårt eget läge bara om var och en gör allt han förmår för att rädda alla. Bara så kan vi hoppas att själva bli räddade.

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .