Hur påsknatten och påsksöndagen 1920 avlöpte ombord på s/s Rio Negro kan vi läsa om i Mary Luthers berättelse. Hon minns bland annat att fartygets kapten inte kom med sina gratulationer på lördag kväll utan först på söndag morgon:

Alla gick för att kyssa krucifixet, varefter man gick till vila. På morgonen såg man många i vita kläder. Kaptenen kom för att lyckönska flyktingarna. Alla barn fick ett färggrant ägg. Även våra små på isoleringshospitalet fick var sitt ägg och alla barn fick dessutom en bit choklad.

Sagorna om borschsoppa med pirog visade sig vara en saga.

Det serverades den vanliga diskvattensoppan, fårkött med puré, och en form av pudding d.v.s. uppsvullet, kladdigt ris med stora russin.

I fören hölls det en gudstjänst, och om jag inte missminner mig var det under dessa påskdagar som man firade ett bröllop. En ung flicka som var dotter till en hög militär och föräldralös och som med sina föräldrars vänner deltog i evakueringen, gifte sig med en inte helt ung änkling, en officer, en baron de Norman, som hjälpte Erich med sanitetsuppgifterna.

Det var ett vackert drag att detta unga par tackade nej, då kaptenen bad dem att inta supé med honom. De motiverade det med, att de även denna dag ville dela allt med sina vänner som varit dem trogna i svåra stunder.

Det finns inga bilder från fartygets påsk, men detta är Erich Luthers färgdiapositiv (av märket Autochrome, på glas) från ungefär 1916.