Livet på flyktingfartyget s/s Rio Negro är för det mesta slitsamt och tidvis grymt. Jag medger att jag lite redigerar min farsfaster Käthe Luthers och min farmor Mary Luthers minnen så att redogörelsen för deras flykt undan den ryska revolutionens sista offensiv 1920 inte skall se ut som enbart elände från dag till dag – det är tröttsam läsning.
Sanningen är att hela familjen också i de bästa stunder plågades av hunger, sjukdomar, löss, smuts och osäkerhet. Vad det gjorde med familjen ser vi längre fram.
På fartyget lever man från morgon till kväll, och hoppas klara just det. Någon dag skall väl ankaret lyftas och karantänen ta slut för folket i lastrummen.
Men om sjukdomarna inte slutar cirkulera och smitta allt flera.? Hur länge kan karantänen vara, och blir det till slut så att enda vägen ut är via lasarettet?


Alla håller ett öga på sina grannar och vanliga sjukdomar får moraliska dimensioner när alla sitter i samma båt. Käthe skriver hur det var den 7 april 1920:

Stor uppståndelse vid våra två bord. Hängmatta vid hängmatta med oss ligger en flicka som är väldigt tyfusmisstänkt. Hon har 40 graders feber och huvudvärk, och hennes mamma har löss.
Jag strödde pulver över alla våra hängmattor och undviker att använda samma hakar /…./ Det var trångt och betryckande att sova, så trångt att om en vände sig så gungade alla andra med.

 

Mary Luther minns en annan, gladare episod. Hennes återgivning av den färgas ändå av att hon ständigt omkring sig ser en brist på solidaritet och kompetens:

En morgon överraskades vi av en nyhet – under natten hade ett barn fötts. Den stackars modern hade fått utstå en usel vård. Ända in i det sista låg hon i en hängmatta i lastrummet, och överfördes med nöd och näppe i tid till en hytt på däck.
Där blev hon omhändertagen av en doktor som var militärläkare, och rakt icke gynekolog samt av en totalt oerfaren syster, som bättre förstod sig på flirt och promenader än på den här sortens arbete.
Nu sökte man efter någon som kunde bada den nyfödde. Jag rekommenderade Tantong, men helt förståeligt vägrade hon att lämna mässlingshospitalet utan grundlig desinfektion.
Slutligen åtog en av våra grannar sig att bada barnet. Om man inte funnit någon annan, så skulle Käthe ha åtagit sig uppgiften. Hon skulle nog ha klarat den efter sin grundliga praktik med syskonbarnen.
Detta barn, som föddes under engelsk flagg, hade det sist och slutligen bra i motsats till de många stackars barnen som dog på lasaretten på Lemnos. Barnet och modern fick den bästa vård och omsorg.

De grekiska öarna är också 2020 vittnen till både lyckliga och fasansfulla familjehändelser. Vid Lemnos levde 1920 gissningsvis 10 000 flyktingar i tältläger och ombord på karantänsfartyg. Lemnos ligger bara nittio kilometer från Lesbos där lägret Moria våren 2020 håller över 18 000 människor.

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .