Enligt folktron är tyskar ett speciellt ordningsälskande och renligt folk. Vår tyskättade flyktingfamilj ombord på s/s Rio Negro har dock funnit att britter, åtminstone brittiska officerare, kan vara minst lika noggranna med protokollet. Det avspeglas i dagordningen ombord på fartyget, som för närvarande är på väg – ingenstans, utan ligger för ankar ett stenkast ifrån stranden vid grekiska Lemnos.

 

Det är måndagen den 5 april 1920, enligt den gregorianska kalendern ("nya stilen") annandag påsk, men flyktingarna från Ryssland lever enligt den gamla, julianska. Deras påsk låter ännu vänta på sig. Under tiden gäller följande (ur Käthe Luthers dagbok):

Man stiger upp ungefär halv sju på morgonen och tvättar sig, d v s man får tvätta ansiktet och händerna men inte halsen och inte öronen. Det får man göra först efter klockan 12. Ungefär klockan 8 ljuder téklockan. Då får man avhämta teet i de stora spannen och dricka det med fläsk och galetter [franska bovetepannkakor eller plättar] och saft eller efter gröt.

Sedan börjar ett emsigt städande och diskande, för klockan 10 måste alla hängmattor vara undanstoppade, all disk diskad och golven fejade. Då kommer nämligen kaptenen själv och inspekterar allt. Sedan gör också fartygsläkaren sin rond och hör efter om någon är sjuk.

Strax efter klockan 10 måste alla ut ur lastrummet, förutom att en dam skall stanna kvar vid varje bord.

Omkring klockan 12 är det middag med två rätter, och klockan 5 té med ost och saft . Hängmattorna kommer upp redan klockan 8.

I kväll var det lite tvister hit och dit innan alla kunde enas om vilken hake som hörde till vilken hängmatta.

Mary har i sina minnen av maten s a s lite mera kött på benen:

Kl. 12 kallade en klocka på oss, och middagen kunde avhämtas. Som andra rätt bjöds det på malet kött med ris eller med potatis eller en äcklig gröt av galetter och malet kött, mer eller mindre färskt fårkött i en slemmig sås med grön puré. Med undantag för potatisen, som vi gärna ätit mera av, var allting småningom så motbjudande att så gott som allt överlämnades till måsarnas kantin.

Måsarna svärmade i stora skaror runt skeppet. Jag kommer helt säkert inte under hela mitt liv att glömma måsarnas entoniga skri, som hela tiden fyllde luften. Ett par gånger klagade man hos kaptenen då vi fått oätbara indiska ärter, för det mesta fastade man i stillhet.

Klockan fem fick vi åter otscheredj-te med söt kondenserad mjölk, och antingen en ostskiva per person eller 1-2 teskedar saft. Efter detta kom det inte något mer. Fram emot solnedgången var det i allmänhet mest stimulerande på däck. Människorna satt tillsammans i grupper, blickade över till den ödsliga ön som småningom blivit skirt grön.

 

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .