Den första april 1920 är det två dagar sedan besättningen krävt att Luthers som slagit sig ner på s/s Braunfels lastrumslucka flyttar på sig. Nu blir det allvar och hela sällskapet, nio personer, måste faktiskt hitta en annan plats på den lilla lastbåten som har flera människor ombord än rätt välpackad modern Sverigebåt.

Lastrummen där människor låg sida vid sida på golvet och smittsamma sjukdomar spreds var inte ett alternativ. Familjen behövde en plats i det fria som ändå gick att skydda. Marys minnen:

Högt uppe, ovanför oss, trodde vi att vi funnit en sådan plats. Bredvid en liten hytt fanns ett några fot brett tomt utrymme. Vi frågade den gamla generalen, som tillsammans med sina döttrar, sin fru och ett ungt äkta par bodde i kajutan, om han hade något emot att vi lade oss framför hans dörr. ”Varsågod”, sade han resignerat, ”om inte ni kommer, så kommer någon annan”.

Så började vi städa upp denna plats och den närmaste omgivningen. Till denna plats hörde en avbalkning med galler, som vi tyckte var värdefull att ha, eftersom den hade ett tak som i värsta fall kunde skydda barnen vid regn.

Både Alf och Edmund hade feber och sjuk mage. De var i ett eländigt skick. Denna avbalkning hade varit ett hönshus, och det var orsaken till den vedervärdiga lukt, som slutligen fick oss att avstå från att hämta barnen hit. Jag hade också under ett bräde hittat en rutten råtta och en rutten and.


Då vi efter denna mindre uppfriskande inflyttningspreliminär kom ned, hade det just blivit klart att våra grannar Jimmy och Olja Svinin båda insjuknat i mässling. För mig var det också nu helt klart att våra båda små karlar skulle få mässling eller så hade de den redan. Tantong ville inte tro det, och jag hade därför en svår uppgörelse med henne.

Den stackars fru Svinin, som nu såg sig tvungen att skicka sina båda barn till lasarettet, satt helt förtvivlad, men dock behärskad och vänlig som alltid mitt bland sina barn och sina hundar, medan kusinen sökte sig till oss för att få en sovplats här uppe. För att ingen skulle ta våra platser däruppe skulle Käthe och kusinen redan denna natt sova där, utan presenning, i regn och blåst.

Slutligen lyckades vi ännu på kvällen, halvt i mörker rigga upp presenningen, som vi hittills sovit på. Erich klev upp på hyttaket för att fästa den där. Så hämtade vi ännu upp barnen och stoppade om dem så bra det gick. Alf var i eländigt skick, han klagade på huvudvärk, han hade diarré och hostade. Det drog här från alla håll och åter räckte det länge förrän vi hade hittat och täppt till alla regn- och vindhål.

(Översättning Birgitta Geust och Mathias Luther)

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .