Braunfels med sina 1800 flyktingar ombord har kommit till Konstantinopel men tvingas ankra utanför hamnen på grund av fallen av tyfus och scharlakansfeber ombord. Isoleringen är ändå inte total, noterar Mary Luther.
Redan tidigt i morgondiset anlände fina, graciösa turkiska roddbåtar, för det mesta förda av grekiska handelsmän, som lade till vid Braunfels bog.
Nu började en livlig trafik, som sköttes med hjälp av linor. Varor hissades ombord och pengar halades ned. Man kunde enbart handla för tsarrubel eller åtminstone för ”Don-valuta”. Ett vitt bröd kostade 25 Romanov-rubel, ett snöre med Inschack eller ”Vinnoja jagode” (torkade fikon), 500 rubel för en chokladkaka, 50 rubel för en citron.
Vi tillät oss endast att köpa vitt bröd och en citron. Det blev allt mera uppenbart hur värdelösa de ryska pengarna var. Både kunderna och försäljarna svor och domderade, men det ändrade inte på verkligheten.
Det klargjordes för oss strax efter att vi anlänt till Konstantinopel, att den som själv kunde stå för kostnaderna för desinfektion och karantän, och också själv kunde stå för sina uppehållskostnader i Konstantinopel, fick gå iland.
En liten ångbåt kom för att hämta de lyckliga, som i flygande fläng samlade ihop sitt bagage för att lämna helvetet, gå upp för skeppstrappan, oskadade av ”karantänen”. Vi stackare med våra 100 pund sterling kunde ju överhuvudtaget inte tänka på ett längre uppehåll i Konstantinopel. Det gick hårresande rykten om de sagolika priserna för ett hotellrum. Vi, nio personer med bagage (vi hade upp emot tjugo kollin, några mycket tunga), kunde inte heller tänka oss att kampera på gatan.
Avundsjuka och förtvivlade såg vi alla de tjocka, gamla engelsmännen och de ryska spekulationsmiljonärerna stiga iland. Om vi bara med säkerhet hade kunnat räkna med att få de 200 [pund sterling] som lovats oss på danska konsulatet i Konstantinopel.
Under tiden, borta i Novorossijsk: Bolsjevikerna har intagit staden Abinsk bara något tiotal kilometer från Novorossijsk. Bara ett par brittiska tanks stannar kvar i ravinen som leder ner mot Novorossijsk för att fördröja deras offensiv.
På redden ligger brittiska slagskeppet H M S Emperor of India och skjuter in över bergen.
Enligt vissa uppgifter har den brittiska evakueringsoperationen som sattes igång med Churchills goda minne men utan direkt godkännande från regeringen vid det här laget evakuerat 40 000 civila från Novorossijsk. Nu reserveras alla återstående fartyg för att evakuera vita soldater och den brittiska militärpersonalen själv. Gerald Scott, en av soldaterna i den brittiska flygvapenenhet som engagerats i kriget, skriver i sin dagbok att enheten fått order om evakuering söndagen den 21 mars, och tisdagen den 23 mars 1920 var alla flygmaskiner och fordon krossade.
