Lördagen 13 mars 1920

börjar i irriterad stämning. Käthe antecknar, som alltid på sitt modersmål tyska (här i min översättning):

På morgonen då vi inte ännu var ur våra rum hörde jag hur någon knackade på matsalsdörren och därefter hur överstelötjant Bingham talade med Erich. Erich hade spelat på harmoniet ungefär klockan 8 och Bingham bad honom nu att inte musicera före officerarna ätit sin frukost, för många av dem jobbar in på natten och de vill sova på morgonen. Jag tycker det var rätt oförskämt. Vilken kalabalik ställer de inte till med på morgnarna redan klockan 7 då Denitsjikarna springer upp och ner efter vatten, eller då de själva kommer hem på natten. Trots all sin hövlighet och sina goda maner och trots att han talar tyska tycker jag han är rätt osympatisk.

Med ”die Denitschicks” syftar hon antagligen på ryska officerare ur Anton Denikins vita ”frivilligarmé” inhysta någonstans i huset, och ”de själva” är de brittiska officerarna. Både Käthes och Mary Luthers skildringar genomsyras av en motvilja mot britterna – som ju just besegrat Tyskland i kriget – och hos Käthe vaga förhoppningar om att Tyskland eller åtminstone Polen skall komma till de vitas undsättning.


Varken Käthe eller Mary var uppvuxen i Tyskland men det såg ändå som den egna kultursfären och en motvikt mot britterna, som var epokens verkliga imperialister. Någon tacksamhet för att britterna ändå försöker ordna deras evakuering, låt så vara mot betalning, kan inte skönjas.

Den nya kocken har definitivt tagit över köket, fastän inte heller de brittiska officerarna verkar vara nöjda med det. Binghams adjutant Williamsson har blivit köksbetjänt och får svabba golven. Han hade tyckt att värdfamiljen skött marktjänsten bra. Om Mary och Tantong varit oroliga för att officerarna inte skulle gilla deras anrättningar hade han alltid lugnat dem med ”Oh, Mrs, it is good, so good enough for the officers”!
Det blev ändå ett stående uttryck i familjen, skriver Mary.

Ingen tycks vila de här sista dagarna innan bolsjevikerna kommer. Käthe:

På eftermiddagen /…./ for Erich och fru Stenroos till Lyngby, nu dansk vicekonsult. Därifrån kom Erich med en nedslående och upprörande nyhet tillbaka. /…./ Det danska konsulatet här garanterar inte hela resan utan bara till första hamn, alltså Konstantinopel. Men vad gör vi med det. Där borde den lokala Finlandsrepresentanten hjälpa oss vidare. Men finns det en sådan där?
Klockan 6 gav Erich och Mary sig av till major Tapp och general Kies, som båda leder evakueringen. Där fick de beskedet att de evakuerar oss till England, om fabriken står för kostnaderna. Bruno [Lieven, kusin till Mary och en av fabrikens direktörer] sade först nej, men ville sedan ha betänketid till i morgon. Alltså hänger vårt väl och ve nu på honom.
/…./
Arbetarna sade idag till Erich att om inte engelsmännen var här skulle de göra uppror och arrestera honom så att han inte kan åka.

Det där sista kan man tolka på två sätt, som ett hot eller ett löfte. I en anteckning två dagar senare klargör Käthe att det är ett löfte om att skydda Erich hot de röda.

 utsikten

Den goda utsikten. Från sitt hus hade Luthers en sådan utsikt över Novorossijsks hamn, de närmaste kajerna låg bara några hundra meter bort. Till höger är cementfabriken ”Gesellschaft zur Zementfabrikation am Schwarzen Meer” där Erich jobbade som teknisk chef.

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .