Det är söndagen den 13 juni 1920 och den 87e dagen efter att Erich Luther med hustrun Mary, de fem barnen Ursula, Tyra, Alf, Fred och Edmund samt barnsköterskan Alexandra Ohsoling och Erichs syster Käthe Luther gick ombord på fartyget Braunfels i flyktingkaoset i Novorossijsk. De har småningom kommit till lugnare, men kallare och gråare vatten. Nu har de gått ombord på ett fartyg i Stockholm. Erichs berättelse:

Jag tror det var Döbeln som om natten förde oss till Åbo. Vi reste som mellandäckspassagerare, men till följd av kaptenens vänliga tillmötesgående kunde åtminstone Mary och några av barnen få en hytt. I Åbo gick pass- och tullkontrollen smärtfritt och snabbt. Även här visade tjänstemän och medpassagerare mycken vänlighet och tillmötesgående.
Äntligen befann vi oss sedan på vår resas sista etapp.
I Karis uppenbarade sig Alexander och Herta [Erichs bror och svägerska] i tåget. De hade genom mitt telegram från Stockholm i Tvärminne fått veta om vår ankomst och hälsade oss nu som de första i hembygden välkomna. I Helsingfors följde de oss till Petersgatan till mamma – farmor – och systrarna.
Vi var äntligen, verkligen HEMMA. Vid det dukade tebordet, med den puttrande samovaren, under den gamla, bekanta matsalslampan var det sedan ett oändligt antal frågor och många berättelser.
Barnen bäddades alla ned i sängar. Vi vuxna satt länge kvar och småpratade, och vi märkte inte alls att klockan gick mot midnatt. Vi var ju inte alls vana vid att det inte blev mörkt i juninatten. I södern överraskar natten helt plötsligt utan skymning.

Söndagseftermiddagskaffe, lyder bildtexten under den här bilden i ett album.  Erichs mor Marie Luther (född Lampe) t v och systrarna Käthe och Martha t h. Det är just Petersgatan 3 dit flyktingfamiljen anlände söndagen den 13 juni 1920.

 

Det är inte slut än:  Vad tror du att det hände sen? Vad lämnade den långa strapatsrika resan för spår i resenärerna, hur klarade de sig och anpassade sig i landet i norr, ett både bekant och nytt. I nästa avsnitt. 

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.
  • Erich Luther 1881-1965. Värnpliktsstrejkaren som moderniserade en rysk cementfabrik vid Svarta havet. En balttysk-finlandssvensk familjekrönika. Av Carl-Fredrik Geust. Ingår i boken Framtidsbyggare. Finlandssvenska tekniker 6, utgiven i Vasa 2007 med stöd av Tekniska föreningen i Finland TFIF, red Johan Stén. 

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .