76 Bara lugn på Joniska havet

På S/S Umbria på Joniska havet, tisdagen den 25 maj [Käthe Luthers dagbok]

Italiens syns fjärran vid horisonten som en blå strimma. I dag omkring klockan fem eller sex skall vi vara i Brindisi. Hittills har vi haft en härlig resa. Hoppas att inte den lilla vita katten, lyckobringaren som kom ombord i Konstantinopel och togs emot så glatt av besättningen , gå i land redan i Brindisi.

Add a comment

Läs mer...

75 Ett bakslag och ett tröstepris

Käthe Luther, blivande teckningslärarinna, glädjer sig åt att få gå i land i Aten och se de klassiska antika templen, vilkas pelare hon tecknat av utan att någonsin se i verkliga livet. Hennes dagbok om 24.5.1920:

På morgonen då vi vaknade körde vi just in i Piraeus, en liten oansenlig stad. Vi drack kaffe redan halv sju för att kunna starta vår utfärd till Akropolis i god tid.

Det hette att man bara skulle vänta på den italienska läkarundersökningen och sedan kunde man gå i land. Vi väntade och väntade. Vår läkare kom tillbaka från land. Alla vill ut. Men då berättas det att det har förekommit kolera i land, och all landstigning är förbjuden.

Add a comment

Läs mer...

74 Dardanellerna, tredje gången gillt

Nu bär det av med S/S Umbria. För första gången sedan starten för över två månader sedan från Novorossijsk åker familjen Luther båt i passagerarhytter, inte i lastrum. Käthes anteckningar:

Söndagen den 23 maj 1920. I morse steg vi upp tidigt, halv sju, för att för sista gången igen se Dardanellerna. Nu har vi dem bakom oss, liksom ön Tenedos, och vi kommer ut på öppet hav.

Vädret är härligt. Vindstilla och inte för hett. Vi har hela förmiddagen suttit uppe i fören och spanat med kikaren, observerat de lustigt lekande delfinerna och förargat sig över packet araber och italienare (som ändå också har sina måleriska sidor). De rycker närmare i allt större skaror och börjar med en handel som livligt påminner oss om Rio Negro och tvingar oss till reträtt.

Add a comment

Läs mer...

73 Katten också

År 1920 är passagerarfartygens tidtabeller tydligen inrättade med tanke på passagerarna och inte med tanke på att minimera tiden i hamn. Det italienska fartyget S/S Umbria som familjen Luther skall åka till Italien med avgår klockan 16 på lördag eftermiddag. Det finns gott om tid att under dagens lopp ta sina saker ombord, att inrätta sig i sin hytt, att klara av ännu de sista tullformaliteterna.

Erich Luther tar sig till och med tid att gå i land igen, uppsöka den grekiska konsuln för att försöka få visum för familjen att gå i land i Aten där fartyget skall stå i tio timmar och se på alla de antika skatterna som han läst om i ”Gamla tidens historia”.

Han får visumet och han hinner tillbaka innan fartyget avgår, annars skulle den här bloggen kanske ta slut nu (Mary har tröttnat på att skriva minnen och det är Erich och Käthe Luther som är källorna för fortsättningen). Också någon annan hinner med fartyget och stjäl showen då S/S Umbria lämnar Galatakajen i Konstantinopel.

Add a comment

Läs mer...

72 Vinner på karusellen

S/S Umbria skall gå på lördagen och bagaget är inlämnat, nu återstår bara att göra det allra nödvändigaste under den sista dagen i Konstantinopel fredagen den 21 maj 1920. Växla tillbaka valutan. 

Och det går bra. Erich:

Add a comment

Läs mer...

71 De sista programpunkterna

Det är torsdagen den 20 maj 1920 och Käthe Luther har återhämtat sig nog för att stiga upp. Hon vill ännu se lite av Konstantinopel. Det är bråttom nu, för broder Erich börjar ha alla papper samlade och stämplade för att familjen skall kunna resa vidare mot Europa, inklusive hälsointyg och intyg på att alla är ”senza insetti parasiti”. Han har också hittat ett fartyg som tar passagerare. 

Om två dagar åker vi med "Umbria" härifrån via Aten och Brindisi till Venedig. Biljetterna är utlösta och vårt stora bagage har expedierats.

Käthe måste ännu hinna göra åtminstone en sak: teckna. Hon tecknar vyn från hotellfönstret som ni ser här.

Add a comment

Läs mer...

70 Hårda bud på hotellet

Konstantinopels butiker och marknader svämmar över av läckerheter, färska frukter och grönsaker, speciellt nu när det blivit ramadan, fastän öppethållningstiderna verkar lite besvärliga. Erich Luthers familj har prövat på och funnit mycket gott, och det har inte ens varit oöverkomligt dyrt eftersom valutakursen vid gathörnen förefaller ha utvecklat sig gynnsamt.

Men de flyr trots allt undan ett krig och en revolution som tagit deras hem. Och de är tyskar. Så de har försett sig med matsäck för resan. När de kommer till Konstantinopel tycks de ha ett försvarligt lager köttkonserver bland de 27 eller 28 kollina. Det har de fått eller köpt (ingen uppgift) av de brittiska militärerna i Novorossijsk och på Lemnos.

Moder Mary berättar hur de ordnat matlagningen på hotellet:

Add a comment

Läs mer...

     

 

De viktigaste källorna

  • Reise-Tagebuch 1919–1920, K. Luther, opublicerad dagbok från 6/19.11.1919 till 29.5/11.6.1920 (juliansk/gregorianskt datum)
  • Unsere Reise. Mary och Erich Luthers redogörelse för familjens flykt från Novorossijsk 1920, delvis i översättning till svenska av Birgitta Geust. Opublicerad.
  • Käthes Lebens Schicksal. Opublicerad minnesskrift av systern Bärbi Luther.
  • Gone to Russia to fight. The RAF in South Russia 1918-1920. John T Smith 2013. Amberley Publishing.
  • From Dublin to South Russia & Return Journey. Anatomy of a Soldiers Journey. Blogg av Clare Scott på southrussiadiary.wordpress.com, läst 2020.
  • Chirchill's Secret war with Lenin. British and Commonwealth Military Intervention in the Russian Civil War, 1918-1920. Damien Wright 2017.
  • The British Intervention in South Russia 1918-1920. Doktorsavhandling vid Helsingfors universitet av Lauri Kopisto 2011.

 

 


kaethe

Käthe (Katharina) Luther förde den nog-grannaste dagboken över tiden i Ryssland och under flykten, hon skrev flera gånger i veckan. Hon var född 1885 som sjätte av åtta barn. Sex av syskonen nådde vuxen ålder. Hennes intresse var främst konst, och hon verkade på 1930-talet som teckningslärare i Ekenäs. Här porträtterad i Novorossijsk av brodern Erich.

mary for webb

Mary Luther var född Lieven   i Riga 1881. Hon verkade som lärare i Dorpat (Tartu) då hon träffade Erich Luther, och de gifte sig där 1908. Bilden är från Dorpat. Hon skrev en berättelse om flykten från Novorossijsk ungefär ett år efter ankomsten till Finland.

erich och webb

Erich Luther, född 1881 i Helsingfors och jobbade hela sitt liv som ingenjör, först i Ryssland och sedan i Finland. Han var också en kunnig amatörfotograf och har lämnat efter sig bland annat färgbilder från Novorossijsk. Han kompletterade på 1950-talet sin hustru Marys skildring av flykten från Novorossijsk. Här  ses  han  år  1953  med  barnbarnet Mathias L .